Story about Edvard
Hoppas ni haft en superbra dag! Själv sitter jag och skriver utvärdering på mitt projektarbete, det är mycket som ska göras.. och det gäller att bita ihop som mest nu! bara att köra skiten ur sig! Så alla 3or, kööör bara!
Idag fick jag en ny idé jag vill dela med mig utav, och det är olika händelser. Som är sjukt intressanta och väldigt sorliga tycker jag. De flesta äranden har med polisen att göra, alltså hur maktlösa vi är inför polisens omhändertaganen, och ni kommer även få en inblick på människor som gått igenom en sådan här sak, där de även berättar hur orättvist behandlade dem och deras hundar blivit. Visst låter det intressant?
Idag kommer det dock handla om Edvard, som befinner sig i ett hundstall med många andra hundar här i Sverige, som väntar på att omplaceras. Hör den är oerhöst hjärtskärande storyn.
Jag vill först citera: "Ibland skär det i hjärtat när man ser att hundarna faktiskt börjar tappa livs gnistan, och man undrar om man verkligen gör dem en tjänst genom att försöka gång på gång. Men samtidigt vet vi att det lika gärna kan komma en person i morgon och ringa på dörren som kan ge just den här hunden ett långt och underbart liv"
Det är helt absurt att hundar och djur överhuvutaget ska förlora livsglädje, det krossar mitt hjärta att veta av att djur inte finner någon mening med livet för att vi människor gör som vi gör. Stackars!:( här kommer hundstallets berättelse:
Det går lite i perioder vad folk söker för typ av hundar och vad för hundar som kommer in på Hundstallet.
De senast året har vi tex sett en markant ökning på alla dessa Am Staff blandningar.
Då det är fler Am staffblandningar än intressenter på just den typen av hund, så kommer vi inte ifrån att av dem blir sittandes på stallet väldigt länge. Tyvärr handlar det oftast om de hundar som har störst behov av att komma ut i ett hem först. Det slår nästan aldrig fel på att det är en ung hane i ett års åldern som har ett stort behov av rörelse och lek. En hund som kanske inte fått så mkt regler och gränser i sitt liv och som nu hamnar på ett hundstall där man inte kan komma ifrån att stressen alltid är ganska hög. Precis en sådan hund som tycker det är jobbigast att sitta i en box, och inte få den stimulans den verkligen kräver.
Det är svårt att hitta hem till just dessa hundar då de flesta som söker hund från oss vill ha en lugn och inte så krävande individ att ta hand om. Raka motsatsen till det vi har. Sedan finns det vissa hundar som bara har en sådan otur när det gäller att hitta ett nytt hem. Vi har tex Edvard, en hur rar kille som helst som bara skriker efter att någon ska tycka om honom.
Edvard kom in som en ung slyngel, då hans ägare hade tröttnat på alla hans olater och hans enorma energi.
Då Edvard hade en hel del att jobba med var det bara för personalen på hundstallet att sätta i gång. Han gjorde utfall mot cyklar, joggare, hundar och bilar, vilket innebar att det var inga avkopplande promenader man tog med Edvard inte.
Efter några månaders träning började resultatet visa sig. Edvard började nu kunna gå ordentligt i kopplet förbi både bilar hundar och cyklister. Han fick också lära sig hur man uppför sig när man hälsar på andra hundar. Med dessa fina resultat var det dags för Edvard att få ett nytt hem. Han fick äntligen flytta till ett hem som han fäste sig oerhört mkt vid, men blev tyvärr ganska snabbt tillbaka lämnad pga ändrade jobb situationer. När han kom tillbaka var han mkt ledsen, men ganska snart hörde en ny intressent av sig och ville erbjuda Edvard ett hemför gott. Då vi visste hur ledsen han var förra gången han blev tillbaka lämnad var vi mkt noga med att berätta detta för att han inte skulle behöva utsättas för samma sak sorg än en gång, men en månad gick och Edvard hade en underbar tid och enligt ägaren skötte han sig exemplariskt.
Men pga att han var energisk kille valde även denna ägare att lämna tillbaka Edvard.
Denna gång började vi bli riktigt oroliga för Edvard då han slutade äta. Han var ledsen och frustrerad. Detta visade sig i att hans dåliga beteende med att jaga bilar och göra utfall mot andra hundar kom tillbaks. Det var bara för oss att ta tag i problemen igen och sätta i gång att arbeta med dem. Även denna gång svarade han mkt bra på träningen och i dag är han en skötsam hund men man blir alltid mer och mer osäker på att skicka ut denna typ av hund i ett hem då man vet att man måste släppa taget om dem men, med en stor oro över att han ska komma tillbaka då man vet hur dåligt han kommer att må utav detta.
Ibland skär det i hjärtat när man ser att hundarna faktiskt börjar tappa livs gnistan, och man undrar om man verkligen gör dem en tjänst genom att försöka gång på gång. Men samtidigt vet vi att det lika gärna kan komma en person i morgon och ringa på dörren som kan ge just den här hunden ett långt och underbart liv. Just dessa långsittare hoppas man varje dag att just den hundens matte eller husse ska ringa eller dyka upp.
Vi håller fortfarande tummarna för våran vän Edvard….
